1 maj - och träden blommar som det var precis det de hade drömt om hela långa vintern! Varje vår tänker jag att det knappast finns något vackrare än blommande fruktträd (och bebisar och horisonten och vissa personer jag känner). Det har varit några intensiva arbetsdagar med redigering över helgen, ett stundtals förfärligt irriterande, stundtals trivsamt arbete där jag försöker få in redaktören Christins kloka anmärkningar i redan skriven text utan att förlora den röda tråden så pass mycket att jag behöver skriva om flera långa stycken i tidigare kapitel för att det inte ska bli dramaturgisk pannkaka. (Vilket det bli ialla fall och jag behöver gå tillbaka och skriva om flera långa stycken i tidigare kapitel medan jag svär.)
Idag ska jag dock hålla eftermiddagen fri och göra en båttur med min son. Det är lättare att få reda vad han tänker på, vad som händer i hans liv, medan man tittar på hav och land och inte sitter mittemot varandra vid ett middagsbord. Sedan kan det ju vara att jag sneglar på honom i smyg, för att se de där kinderna och ögonen och håret och hela pojken som jag älskar så innerligt mycket men inte längre riktigt får säga högt för att kommentaren blir bara suckar och rullande ögon eftersom jag numera är pinsam oavsett vad jag gör. Njut av förste maj!